Leffes julkalender
Kapitel 18. Woodchoppa!

Prinzessin lackade loss totalt på Da Woodchoppa som hade huggit ner den delvis leende björken. Hon stod och skrek så högt att hans huvud till slut sprängdes, vilket var lagom fresh... De stod alltså där med ett nedhugget träd och en kropp med bortsprängt huvud, bara någon timme efter att ha sett hela Hoffmaestro bli blodigt påkörda...

  Det blev till slut för mycket för Putte, han sa att han inte orkade vara med om det här längre, det var för många som dog. Han sa att han skulle spendera resten av sitt liv på ett sjukhus. Där får ju alla sjukvård så det kunde ju inte vara s¨å många som dog där liksom. Laban blev helt förtvivlad när Putte stack, han funderade i typ 20 sekunder sedan bestämde han sig för att springa efter Putte, men då glömde han att se sig för så då blev han nedtrampad av en Antilop som var ute och sprang. Laban dog på fläcken, kaffefläcken som var på kudden han låg på i sin säng 50 år senare alltså. Han reste sig upp och fortsatte springa efter Putte, för att tillslut hinna ikapp honom så att de gick bort tillsammans i solnedgången...

  Alla andra tyckte bara att det var skönt att vara av med slavarna, de störde ju bara med sina sånger på kinesiska hela tiden. Men så fort de var utom synhåll och alla andra fortsatte med sina liv så var de glömda för gott efter bara några sekunder.

  Nu när trädet var nedhugget så visste ingen riktigt vad de skulle hitta på härnäst, så de stod bara där och tog del i den pinsamma tystnaden i ett tag, sen hördes det plötsligt något bort ifrån skogen som gränsade till trädgården. Det blev högre och högre, sen så flög det plötsligt fram en flygfarkost ovanför trädtopparna och började beskjuta dem med ekollon. Prinzessin Wunderbars pupiller förstorades något förskräckligt och hon började skrika i panik:

  OH MY GOD!!! IT'S A WOODCHOPPA!!! WAAAAAAAAAAHH!!! Det var tydligen en helikopter i trä som hade något emot dem och sköt ekollon på dem... Björn fattade inte varför det var något att vara rädd för, det var ju bara ekollon. Men när han såg Erik få ett gäng ekollon på sig, eller snarare rakt igenom sig, så ändrade han intställning. Erik började whina en jäkla massa, att få ett gäng ekollon körde igenom kroppen var inget han var nöjd med. Zitch var så himla trött på allas whining så han hoppade upp och slog sönder Woodchoppern med ett enda hugg på varje rotorblad. Woodchoppern störtade ner på Erik och mosade honom, men det var inga problem för han var ju gjord i hårgelé så det var bara att forma tillbaka honom som han var innan.

  Sen kom Shorre och de sju små dvärgarna från ingenstans och började sjunga på kinesiska. Shorre sjöng att Zitch skulle "Torka bitch", vilket var för mycket för att Zitch skulle orka med dem. Zitch pallade inte med 8 rrrandoms som sjöng på kinesiska precis efter att precis blivit av med de två andra jobbiga små rrrandomsen så han slog sönder Shorre och hans små dvärgarkompisar. Anton skrattade åt Zitchs massmisshandel men Björn tyckte det var dags att plocka fram mobbningsringen nu... 

  Han skulle precis dra fram den ur bakfickan när han såg något som drog hans uppmärksahet bort från misshandel och mobbningsringar. Han fick syn på en liten nyckelpiga. Han skulle snabbt fånga den för att få önska sig något, men det gick inte så bra...



Kommer Erik visa några tecken på att han blivit genomborrad och mosad?
Vad händer med Shorre och de sju små dvärgarna?
Hur ska det gå för den lilla nyckelpigan Björn försöker fånga?
CAREFACE?

 

Anka

Hhaha! Mobbningsringen... XD

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress